Målgrupp
Utmaningar med psykisk hälsa och behov av stöd kan ta sig olika uttryck i olika livsskeden. Jag arbetar med olika typer av klienter vars situationer, symtom och utgångspunkter varierar, men som alla har behov av att bli hörda och förstådda i sin vardag. Nedan beskrivs centrala teman och situationer där psykoterapeutiskt stöd kan vara till hjälp.
Ångeststörning
Ångest är en av de vanligaste psykiska hälsoutmaningarna som människor möter i dagens värld. Ångest kan visa sig som stark rädsla, spänning eller panikkänsla som inte står i proportion till den faktiska situationen. Vår kropp har utvecklats i en miljö där faror var konkreta, omedelbara och ofta livshotande. I sådana situationer har ett starkt larmtillstånd varit avgörande för överlevnad.
Känslan av ångest är lättare att förstå i situationer där vi till exempel måste springa ut ur ett brinnande hus. När samma starka larmtillstånd i kropp och sinne aktiveras i vardagliga situationer, som vid kaffebordet eller under ett arbetsmöte, upplevs det ofta som förvirrande, påfrestande och skrämmande. Om ångesten kvarstår under längre tid kan den leda till betydande psykisk och fysisk belastning och i värsta fall kraftigt begränsa funktionsförmågan i vardagen.
Det finns flera olika former av ångestsyndrom, och de kan yttra sig mycket olika hos olika personer. Därför är det viktigt att behandling och stöd skräddarsys individuellt utifrån klientens situation, symtombild och personliga mål. Rätt stöd kan hjälpa till att förstå de mekanismer som ligger bakom ångesten och hitta sätt som underlättar vardagen och gradvis stärker känslan av trygghet.
Depression
Depression är en av de vanligaste psykiska hälsoutmaningarna som människor möter i dagens värld. Den påverkar ofta människans tänkande, känslor och funktionsförmåga på ett brett sätt och är inte enbart nedstämdhet. Depressiva symtom kan innefatta en mängd olika upplevelser, såsom trötthet, hopplöshet, koncentrationssvårigheter och tillbakadragande, som tillsammans utgör helhetsbilden av depression.
Känslan av nedstämdhet, som ofta ses som ett centralt drag i depression, är i sig en av människans viktigaste känslor och är kopplad till problemlösning och hantering. Vid depression kan denna känsla dock bli långvarig och kvarstå som ett slags “grundläge”, vilket börjar begränsa funktionsförmågan avsevärt och påverkar vardagens fungerande på många sätt.
Vid svår depression kan symtomen även omfatta självmordstankar, självmordsidéer och en verklig risk för självmord. I sådana fall är rättidig och individuellt anpassad hjälp särskilt viktig, så att symtomen inte förvärras och funktionsförmågan gradvis kan stärkas.
Utmattning / "burn out"
Arbets-, studie- eller allmän utmattning, ofta kallad burnout i vardagligt tal, är ett tyvärr vanligt fenomen i dagens samhälle. Det är ofta svårt att skilja utmattning från depression, eftersom symtombilderna överlappar mycket. I utmattning spelar dock miljöfaktorer och hur individen upplever och belastas av vardagens krav en central roll. Detta perspektiv hjälper till att skilja utmattning från andra psykiska hälsoutmaningar.
Hög kravnivå på sig själv är mycket ofta kopplad till utmattning. Krav kan vara en betydande resurs när de riktas mot saker som är meningsfulla för individen och när de är flexibla. Krav blir ett problem när de inte är flexibla. Att hitta flexibilitet är centralt för att kunna agera i vardagen i linje med sina egna resurser och önskemål utan ständig överbelastning.
Både utmattning och depression påverkar hela kroppen, vilket gör att återhämtning ofta kräver ett långsiktigt och helhetsinriktat förhållningssätt. Rehabilitering kan innefatta tillräcklig vila, lätt till måttlig fysisk aktivitet, stärkande och varierad kost samt balans i vardagen och anpassning till förändrad funktionsförmåga.
Trauma
Symtom relaterade till traumatiska upplevelser visar sig ofta som ångest, där en enskild händelse eller situation har lett till starka och svårkontrollerade symtom. Symtomen kan också uppstå i situationer där en person upprepade gånger exponeras för andras traumatiska upplevelser, till exempel inom krävande vård- eller kundarbete. Då talar man om så kallad sekundär traumatisering.
Det centrala kriteriet för trauma är att det bakomliggande har varit en livshotande eller exceptionellt chockerande händelse. Om kriterierna för en sådan händelse inte uppfylls, betraktas symtomen oftast inom ramen för ett ångestsyndrom. Arbetets fokus ligger på att stödja klientens funktionsförmåga så att vardagen kan fungera på önskad nivå eller åtminstone bättre än tidigare.
Även om traumatiska upplevelser kan kännas som om kroppen och sinnet är fångade av minnena, är kroppen i ständig interaktion med omgivningen och kan anpassa sig även till minnen. Genom denna anpassningsförmåga förändras kroppens reaktioner över tid och när arbetet med traumaupplevelser pågår, vilket innebär att den tidigare händelsen – alltså minnet – inte längre utlöser symtomen på samma sätt som tidigare. Tyvärr leder undvikande av symtom/minnen till att anpassningen på kroppsnivå inte sker, och det kan istället förstärka symtomen.
ADHD
Störning i aktivitet och uppmärksamhet (ADHD) samt relaterade drag har visat sig vara vanligare än man tidigare trott, tack vare ökad forskningskunskap och förståelse. Även om ADHD på diagnosnivå inte påverkar en stor del av befolkningen, finns det många som har ADHD-drag. Därför är förståelsen av hur ens egen kropp och sinne fungerar i förhållande till det som kallas neurotypiskt beteende en viktig del av att stödja välmående för många.
Som människor är vi sociala och jämför oss oundvikligen med andra. Denna jämförelse kan lätt leda till känslor av utanförskap eller otillräcklighet när ens eget sätt att fungera skiljer sig från det neurotypiska, även om man har många styrkor. När man inte kan göra saker på samma sätt som andra kan en upplevelse av långsamhet, annorlundaskap eller felaktighet uppstå, även om det i själva verket handlar om ett annorlunda sätt att uppfatta, koncentrera sig och agera.
För många med ADHD-drag leder detta till höga krav på sig själv och strävan att fungera som andra, vilket kan belasta vardagen avsevärt och öka risken för utmattning. Krav kan vara en stor resurs när de är flexibla, men utan flexibilitet kan de bli en belastande faktor. Att acceptera sina egna behov och att sätta sig själv i relation till dem istället för andra kan frigöra för mer mångsidigt och hållbart agerande. Då ersätts ständig press på kroppen och sinnet av ett samarbete med dem.
Autismspektrum och ASD
Autismspektrumstörning eller drag inom autismspektrumet utgör en diagnosgrupp som under de senaste åren fått ökad uppmärksamhet och som visat sig vara vanligare än man tidigare trott, tack vare ökad forskning och förståelse. Inom autismspektrumet framträder ofta skillnader i social interaktion, vilket kan göra kommunikation och tolkning av sociala situationer utmanande med personer som fungerar så kallat neurotypiskt.
Inom autismspektrumet förekommer svårigheter att identifiera och uttrycka egna känslor och kroppsliga upplevelser oftare än genomsnittet. Detta fenomen kallas alexitymi. Bakgrunden kan dock också vara att individen inte fått en känsloutbildning som passar hens sätt att fungera och behov, om den omgivande referensgruppen inte överensstämmer med hens naturliga sätt att uppfatta, uppleva och strukturera världen.
För många personer med drag inom autismspektrumet är det viktigt att förstå människorna omkring sig och sociala situationer. Därför kan reflektion, bearbetning av erfarenheter samt förståelse för sitt eget och andras sätt att fungera vara centrala verktyg för att klara vardagen och minska belastning. Stöd som tar hänsyn till individuella behov och styrkor kan underlätta interaktion och öka känslan av trygghet i vardagen.
Tvångssyndrom (OCD)
Tvångssyndrom (OCD) kan yttra sig i mildare form som symtom som tydligt belastar vardagen, där personen klarar dagliga aktiviteter men upplever ständig påfrestning. I svårare fall kan OCD kraftigt begränsa funktionsförmågan och till och med bli förlamande som psykisk störning.
Bakom symtomen kan det finnas medfödd sårbarhet, och att känna igen och acceptera detta är viktigt för att förebygga förvärring av symtomen även i framtiden. Även i svåra eller långvariga situationer är det möjligt att lära sig att hantera känslan av ångest, granska och ifrågasätta de tankar som är kopplade till symtomen och successivt minska deras styrande effekt i vardagen.
På så sätt kan individen lära sig att rikta sitt agerande mot det som är meningsfullt för hen, även om känslan av ångest fortfarande är närvarande som en del av upplevelsen. Målet är att tvångssymtomen inte längre styr vardagen, utan att funktionsförmågan och livskvaliteten gradvis stärks.
Personer med funktionsnedsättning och särskilda behov
Jag arbetar med olika klienter som har individuella behov av stöd. Stödet utformas alltid utifrån klientens vardag, funktionsförmåga och livssituation, med målet att hitta strategier som underlättar vardagen och stärker funktionsförmågan.
Jag har lång erfarenhet av att arbeta med bland annat personer med utvecklingsstörning, hjärnskador samt skador som uppstått till följd av olika livssituationer och miljöfaktorer. I mitt arbete har jag även mött personer med rörelsehinder och sensoriska begränsningar. För mig är det viktigt att arbetet är flexibelt, individuellt anpassat och tillgängligt, och att klienten möts utifrån sina egna förutsättningar och mål.